Vad är PaaS (Platform as a Service)?

PaaS står för Platform as a Service, och kan översättas till ”plattform som tjänst”. Det är en typ av molntjänst som ger dig en komplett miljö för att utveckla, köra och hantera applikationer, utan att du behöver bekymra dig om den underliggande infrastrukturen (servrar, operativsystem, databaser, nätverk, etc.). Du får tillgång till alla verktyg och resurser du behöver för att bygga och driftsätta webbapplikationer, mobila applikationer och andra typer av applikationer, via internet.

Hur fungerar PaaS?

Med PaaS får du en färdig plattform som innehåller allt du behöver för applikationsutveckling:

  • Utvecklingsverktyg: Kodredigerare, debugger, versionshanteringssystem, etc.
  • Middleware: Programvara som binder samman olika delar av en applikation, t.ex. meddelandeköer, API-gateways, autentiseringstjänster.
  • Databaser: Olika typer av databaser för att lagra och hantera data.
  • Körningsmiljö: En miljö där dina applikationer kan köras (t.ex. Java, .NET, Node.js, Python, Ruby).
  • Skalningsfunktioner: Möjlighet att automatiskt skala upp eller ner resurserna (processorkraft, minne, lagring) efter behov.
  • Övervaknings- och hanteringsverktyg: Verktyg för att övervaka prestanda, loggar och säkerhet, och för att hantera applikationens livscykel.

Du som utvecklare behöver bara fokusera på att skriva kod och bygga din applikation. Leverantören ansvarar för allt annat – drift, underhåll, uppdateringar, säkerhet, skalning, etc.

PaaS jämfört med SaaS och IaaS

PaaS, SaaS (Software as a Service) och IaaS (Infrastructure as a Service) är tre olika typer av molntjänster, med olika grad av kontroll och ansvar:

  • IaaS: Du har mest kontroll och ansvar. Du väljer operativsystem, installerar programvara (inklusive middleware och databaser), och hanterar data och applikationer.
  • PaaS: Du har kontroll över dina *applikationer* och data, men leverantören ansvarar för operativsystem, utvecklingsverktyg, middleware, databaser och annan underliggande infrastruktur.
  • SaaS: Du har minst kontroll. Du använder färdig programvara som körs på leverantörens infrastruktur. Leverantören ansvarar för allt utom din egen data (och i vissa fall inte ens det).

PaaS ligger alltså mittemellan IaaS och SaaS när det gäller kontroll och ansvar. Det ger dig mer flexibilitet än SaaS, men mindre ansvar än IaaS.

Fördelar med PaaS

  • Snabbare utveckling: Du kan komma igång snabbt med att utveckla din applikation, utan att behöva lägga tid på att sätta upp och konfigurera infrastruktur.
  • Lägre kostnader: Du slipper investera i egen hårdvara och programvarulicenser, och du betalar bara för de resurser du använder.
  • Skalbarhet: PaaS-plattformen kan automatiskt skala upp eller ner resurserna efter behov, så att din applikation alltid har tillräcklig prestanda.
  • Ökad produktivitet: Utvecklarna kan fokusera på att skriva kod, istället för att hantera infrastruktur.
  • Tillgång till den senaste tekniken: PaaS-leverantörer uppdaterar kontinuerligt sina plattformar med de senaste verktygen och teknikerna.
  • Förenklat samarbete: PaaS-plattformar gör det ofta lättare för utvecklingsteam att samarbeta och dela kod.
  • Minskad risk: Leverantören ansvarar för säkerhet, backup och katastrofåterställning av plattformen.

Nackdelar med PaaS

  • Leverantörslåsning: Det kan vara svårt att byta PaaS-leverantör, eftersom din applikation är byggd för en specifik plattform.
  • Mindre kontroll: Du har mindre kontroll över den underliggande infrastrukturen än med IaaS.
  • Begränsningar i plattformen: Du är begränsad till de verktyg och tekniker som erbjuds av PaaS-leverantören.

När är PaaS lämpligt?

PaaS kan vara lämpligt för företag och organisationer som:

  • Utvecklar egna webbapplikationer, mobila applikationer eller API:er.
  • Vill komma igång snabbt med utvecklingen, utan att behöva investera i egen infrastruktur.
  • Behöver en skalbar och flexibel plattform som kan hantera varierande belastning.
  • Vill fokusera på att skriva kod, istället för att hantera servrar och operativsystem.
  • Vill ha tillgång till de senaste utvecklingsverktygen och teknikerna.

Exempel på PaaS-leverantörer

  • Google App Engine
  • Microsoft Azure
  • AWS Elastic Beanstalk
  • Heroku
  • Salesforce Platform (tidigare Force.com)
  • Red Hat OpenShift

Vanliga frågor och svar (FAQ)

Kan man köra affärssystem på PaaS?

Traditionellt har affärssystem och ERP-system oftast körts antingen on-premise (lokalt installerat) eller som SaaS (Software as a Service). Men det blir allt vanligare att företag bygger egna, skräddarsydda affärsapplikationer på PaaS-plattformar, eller att de använder PaaS för att utöka och anpassa befintliga affärssystem. PaaS kan ge större flexibilitet och kontroll än SaaS, samtidigt som det är mindre resurskrävande än att drifta allt själv.

Är PaaS säkert?

Stora PaaS-leverantörer har generellt mycket hög säkerhet i sina datacenter och på sina plattformar. De investerar stora resurser i att skydda sina kunders data och applikationer. Men det är viktigt att komma ihåg att *du* som kund fortfarande har ansvar för att säkra *din* applikation och *din* data. Du behöver använda starka lösenord, implementera lämpliga säkerhetsmekanismer i din kod, och följa bästa praxis för säker applikationsutveckling.

Vad menas med ”serverless computing”?

Serverless computing (serverlös arkitektur) är en typ av molntjänst som ligger *ännu* närmare abstraktion än PaaS. Med serverless behöver du inte ens tänka på servrar eller virtuella maskiner – du laddar bara upp din kod, och molnleverantören sköter *all* infrastruktur, inklusive skalning och driftsättning. Du betalar bara för den faktiska exekveringstiden för din kod. Serverless är särskilt lämpligt för händelsestyrda applikationer och mikrotjänster. Exempel på serverless-tjänster är AWS Lambda, Azure Functions och Google Cloud Functions.

KONTAKTA OSS FÖR DEMO

Vill du veta mer om PaaS och hur det kan användas i din verksamhet? Kontakta oss på Genesis, eller läs vidare i vårt ordförråd!